Etik ännu en gång...

Det här med inskränkt behandling är inte lätt. Speciellt inte när olika läkare inte är enliga. den ena läkaren säger love, tender and care och läkaren som kommer ett par dagar senare säger att patienten ska behandlas aggressivt. Och anhöriga har fått hopp igen, medan patienten ligger marmorerad med ytlig, kippande andning. Behandling borde ju i sådanafall skett när patienten blev akut dålig, inte några dagar senare. Fast samtidigt så ska vi ju göra det som går om det finns en chans...men så hade vi ju det där med att patienten har inskränkt behandling inskrivet pga bakomliggande sjukdomar.  Och de stackars anhöriga som sitter och vakar, hur ska de tolka det? Ena dagen gör jag ingenting utom ger syrgas och antibiotika och två dagar senare är det fullt ös...
Och vad menades med inskränkt behandling i detta fallet? Bara att patienten inte ska ska startas upp igen om den får hjärtstopp, eller innefattar det ingen respiratorbehandling osv...den ena läkaren tolkar det på sitt sätt och den andra på sitt sätt. Och ingen tar samtalet med anhöriga om vad de tycker och tänker om det hela...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0